”Den svårfångade reflektionen” (2005)
av P Emsheimer, H Hansson, T Koppfeldt,
Mina funderingar då jag läste boken i juni 2011
Trodde att jag sysslat med reflektion när jag efter ett läsår skrivit ner mina tankar om läsåret. Vad hade jag/vi för ambitioner när vi planerade att göra det vi gjorde? Hur blev det? Varför blev det som det blev? Vad skulle jag/vi göra annorlunda om vi gjorde om det? Hur har barnen upplevt det vi gjort? Har syftet med det vi gjort nått fram till barnen? Reaktioner från föräldrar mm. Vad ska jag ta med mig till nästa läsår? När jag startade min bana på Lackarebäcksskolan för ca 14 år sedan fick vi av vår dåvarande rektor en fin bok och en arbetsdag. Denna dag var ofta någon av de sista dagarna på arbetsåret. Då hade vi utvärderat samarbetet i arbetslagen, arbetsområden i klassrummet, regler, rutiner och traditioner på skolan osv. Rektor sa: -Sätt er och reflektera över läsåret, på landet, i klassrummet, vid köksbordet eller varför inte på en klippa. Välj denplats som passar dig bäst, men reflektera, skriv på.
För mig blev detta en vana. Jag har oftast suttit just på en klippa i Bohuslän, tittat på havet och funderat - skrivit - ja, det har jag kallat reflektion. Det jag skrev i denna bok var enbart tänkt för mig själv. Ingen annan skulle läsa i den. Jag läser mina tidigare reflektioner inför ett nytt läsår eller inför en ny klass. -Vad var det som gick mindre bra när jag startade en etta förra gången? Vad var det som blev riktigt bra? Tankar om mitt förhållande till barnen? Vad hände? Vad fungerade bra när vi behandlade detta arbetsområdet förra gången? osv. Så småningom övergick ju detta skrivande till datorn i stället för den fina boken.
Nu när detta läsåret avslutades och jag närmade mig min reflektionsdag hade jag börjat läsa boken ”Den svårfångade reflektionen” . Men jag kom av mig. Har jag verkligen sysslat med reflektion? I bokens inledning står det: Reflektion skiljer sig från vanligt ”tänkande” eller ”grubblande genom att den är påtagligt målinriktad, att den genomförs med någon form av systematik och struktur där syftet är att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya samt söka lösningar på frågeställningar.
Reflektionen bör leda mig till nya strukturer, distansera mig från gamla strukturer - nyskapande. Kombinera och förena pusselbitar som inte synes höra ihop. Möjligheten att skapa ordordning och bildordning. Reflektion ska syfta till att etablera ordningar. Ordning inrymmer också en oordning. Reflektera i rummet - mellan rummen - i mellanrummen, detta medför att vi skapar ett nytt rum.
Oj oj, oj är det reflektion det jag gjort. Jag läser klart boken först eller ska jag göra min reflektion på mitt vanliga sätt. Nej jag fortsätter att läsa.
Några dagar senare
Att reflektion kunde vara så mycket hade jag ingen aning om. Det som för mig tidigare var ett ord har nu blivit ett begrepp som kan innefatta mycket. Boken tar upp olika metoder att reflektera. Författarna har reflekterat över begreppet reflektion vill jag kalla det.
P. Emsheimer skriver att ”Ordet reflektion används ofta på ett sådant sätt att det många gånger kan bytas ut mot fundera, överväga, ta i beaktande, medvetandegöra. Begreppet har fått en särskild vridning mot vad som också kallas metareflektion, dvs. tankar om tankar. ”
Grimmett (1988) Har tre reflektionskoncept:
1. Förtänksamhet - medveten handling, omsätter teori i verksamhet
2. Olika teorier ställs mot varandra - använder teori för att kasta ljus över olika situationer
3. Reflektionen är ett medel genom vilket en praktiker värderar och uppfattar verksamhet
Situationen är kärnan för reflektion. Syftet är att bringa klarhet i något som är oklart.
Här känner jag igen mig. Så använder jag reflektion. Men var är utvärderingen? Detta uttryck används inte. För mig hänger det ihop när jag reflekterar. Mitt uppdrag är ju att utveckla eleverna. Då behöver jag använda olika metoder för att nå fram till så många elever som möjligt. Jag utvärdera, analysera, funderar, överväger, tar i beaktande och försöker medvetandegöra både mig, eleven och föräldrarna.
Att sätta en filmkamera i klassrummet för att få möjlighet att se det som inte är möjligt att se när man själv är aktiv i rummet. Har jag använt. Det har jag möjlighet att bringa viss klarhet i vad som sker.
Vinsten med forumspel för att synliggöra en händelse och genom att pröva och gestaltar idéer och lägger en struktur på situationen. Detta är en metod som jag glömt av. Vi hade en studiedag för flera år sedan där vi fick pröva på denna metod. Jag gjorde det med min dåvarande klass men ...det var länge sedan. Dags att prova igen.
P. Emsheimer skriver om reflektionsteorier. Han försöker beskriva distinktionen mellan slutna och öppna teorier. Slutna teorier ger oss en viss förståelse - de har ett innehåll. Öppna teorier avser teorier som i första hand ger metoder för att granska världen och utöka förståelsen. Exempel på öppna teorier är systemteori, hermeneutik, dialektik m fl. Här blev det mycket teori som jag inte hänger med på.
Han skriver vidare om två aspekter: 1) Man måste ha något att vara förvånad över för att kunna gå in i en reflektionsprocess. 2) Måste vara van vid att stå utan förklaringsmodeller och själv arbeta med ett material. Det handlar om att arbeta med såväl skillnader som likheter. Kan jag inte reflektera utan att ha något att vara förvånad över? Hmm...
Moons pusselläggande, genom att bryta upp pussel ger vi oss möjligheten att lägga nya pussel med annan innebörd. Varför denna liknelse? Pusselbitar passar ju bara ihop på ett sätt, en lösning. Jag vill hellre använda liknelsen legobyggande. Olika kombinationer ger olika lösningar.
H Hansson skriver om mordet på Anna Lindh. Att mordutredaren arbete innebär att följa spår, tyda spår, sammanställa spår, skapa ordningar av dem och åter bryta upp dessa ordningar för att i vissa fall börja från noll igen. Han vill alltså likställa detektivens arbete med vårt lärararbete när vi ska fånga reflektionen. Det kan jag hålla med om men varför alla dessa detaljer. Att lärarjobbet är ett detektivarbete vet nog alla pedagoger.
Koppfelds skriver om att bilder kan vara reflektionsframkallande. Han vill också påminna oss om att vaneseende och enögdhet är reflektionens fiende. Semiotiken ger oss metod för att närma oss helheten genom att först av allt avkoda dessa delar för att senare dra slutsatser och värdera. Semiotiken är inte enbart ett sätt att analysera utan även att sätta samman delarna. Genom att ta isär helheten tvingas vi att göra en medveten sammansättning.
I sista kapitlet skriver P Emsheimer en sammanfattning av boken samt ett antal metodtips
Den reflekterande verksamheten kan ses som en detektivs arbete. Strävan i boken ska vara att spegla ett slags reflektion som ger makt åt människan och hennes tänkande. Utveckla möjligheter att finna nya kombinationer, nya sätt att förstå sammanhang. Utveckla ett antal möjliga tolkningar och förståelser av sammanhang som syftar till att öka insikten om reflektionens möjligheter. Reflektion handlar i någon mening om forskningsmetod. Datainsamling, systematisering av data, bearbetning av data och i slutänden analys och diskussion om vad data och dess bearbetning leder fram till.
Beskriv det du ser från andra sidan, se fenomenet ur olika perspektiv. Har du verkligen sett det ur olika perspektiv eller är det bara att du beskriver olika sidor av problemet. Oberoende av val av perspektiv kan man betrakta problemen ur olika aspekter. Vilka aspekter har du valt och med vilka motiveringar? Skulle ett annat aspektval kunna leda till en helt annan slutsats? Delarna i förhållande till helheten Vad i din diskussion utgår från betraktande av helheten respektive delen? Hur har du relaterat delen och helheten till varandra och hur har du gradvis justerat din förståelse utifrån en pendling mellan del och helhet? Gör tolkningar - var inte rädd för att medvetet lägga in ditt eget tänkande i den förståelse du gör dig av det skeende du deltagit i. Laborera med alternativa tolkningar. Pröva tolkningen!
Avslutning: Oj det blev många nya aspekter att ta hänsyn till nu när jag startar med min reflektion över läsåret som varit.
PS. Min reflektion blev något annorlunda i år. Hur?
Det får jag skriva om vid något annat tillfälle :))
