Pedagogisk dokumentation              - Vad, hur och varför?

Innan jag läste kurslitteraturen ansåg jag att pedagogisk dokumentation var att synliggöra lärandet, både för eleven och för mig som lärare. Efter att ha läst samt reflekterat över litteraturen, har pedagogisk dokumentation blivit mer omfattande. Nu upplever jag att den sker på olika nivåer. Dels då jag tillsammans med mina kollegor planerar ett arbetsområde utifrån styrdokumenten. Vilka förmågor ska vi utveckla? Vad ska undervisningen behandla och hur ska vi kunna bedöma att eleverna utvecklas i den riktning som läroplanens intentioner avser. Dels då elevernas inlärningsprocess skall dokumenteras. Vi filmar, fotar och skriver ner vad vi ser på gruppnivå och vad sker på individnivå. Leder arbetet till det vi hade för avsikt att utveckla hos eleverna? Hur tolkar vi det vi ser? När sedan ett arbetsområde är avslutat reflekterar vi över vårt arbete och eleverna reflekterar och utvärderar. Ser eleverna sin egen utveckling? Om inte, vad kan jag göra för att göra det synligt? Den pedagogiska dokumentationen blir dessutom underlag då vi ska arbeta med elevernas individuella utvecklingsplaner och de skriftliga omdömena. Utan pedagogisk dokumentation skulle vi ju inte kunna visa någon lärprocess eller någon kunskapsutveckling.

I Lgr11 (Skolverket, 2011) nämns inte begreppet pedagogisk dokumentation. 

Däremot står det bland annat att

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven

- utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla sin förmåga,

- upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt (s.14)

Läraren ska

- samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, ( s.16)

Skolans mål är att varje elev

- utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömningar i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. (s.18)

Läraren ska

- genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling

- utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntlig och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmet samt informera rektorn. (s.18)

Vad innebär då detta? Jo som lärare behöver jag ett underlag där jag kan påvisa elevens utveckling samt göra eleven och föräldrarna medvetna om vad som sker. Det står inget om hur det ska gå till. Men jag behöver verktyg för att kunna genomföra detta.

I boken ”Varför pedagogisk dokumentation” (Taguchi,1997) beskrivs att när pedagogerna i förskolan, som tidigare varit en statligt styrd verksamhet, gått till en decentraliserad verksamhet uppstod ett behov av att synliggöra det arbete som man utför. Tio år senare startade ett liknande förändringsarbete i grundskolan. Alla elever skulle ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Sedan kom också kravet att vi skulle upprätta skriftliga omdömen över elevens kunskapsutveckling. Detta har medfört att vi fått ett större behov av att dokumentera och synliggöra elevernas kunskapsutveckling. Där finns ett stort behov av att ha pedagogisk dokumentation som underlag för bedömningarna.

Vidare skriver Taguchi att pedagogisk dokumentation är att göra den osynliga inre pedagogiska miljön synlig och samtidigt vara ett verktyg för att förstå den yttre miljön. Dokumentationsarbetet kan fortlöpande ge oss information om barnens lärprocesser och blir ett verktyg för att förändra den inre och den yttre pedagogiska miljön. Dokumentationen skall vara ett underlag för våra reflektioner kring det som skett för att vi ska kunna ta nästa steg, samt att planeringen blir utgångspunkt för reflektion, men den är inte till för att följas utan för att förändras!

I boken ”Att fånga lärandet” (Godée, 2010) beskrivs att syftet med dokumentation är att öka kunskapen om hur barn och lärare söker och konstruerar kunskap. Dokumentationen blir pedagogisk först när den sätts in i och får verka i ett pedagogiskt sammanhang

Tidigare räckte det med att förmedla elevernas kunskapsnivåer under utvecklingssamtalet. Nu skall vi istället lägga fokus på elevens kunskapsutveckling. Skolverket uttryckte att målen i slutet av tredje årskursen var lågt ställda och att det endast i undantagsfall skulle finnas elever som inte klarade dessa mål. Jag själv jobbar på en skola där det under många år varit mycket goda resultat på de nationella proven i årskurs fem. Det har även blivit bra resultat i årskurs tre de år som dessa nu genomförts. Detta har inneburit att vi fått ett ökat behov av att tydligare visa att alla elever har rätt att utvecklas vidare, alltså även de riktigt duktiga. Hur detta ska förmedlas och dokumenteras är inte alltid en enkel uppgift, anser jag.

På Lackarebäcksskolan har vi sedan några år tillbaka vänt och vridit på dessa begrepp. I och med den nya läroplanen Lgr11, som börjar gälla hösten 2011, startade vi ett intensivt implementeringsarbete redan under förra läsåret 10/11. Vi lärare har fått många tillfällen till att läsa och samtala om vad Lgr11 kommer att innebära för vår undervisning. Det centrala innehållet har gjort att vi fått omvärdera en hel del av det vi tidigare gjort. Diskussionerna har varit många och intressanta. Under mina 14 år på Lackarebäcksskolan har vi aldrig tidigare ventilerat vårt uppdrag så tydligt. Vad ska vi utveckla hos våra elever? Hur ska jag arbeta för att stimulera till bästa möjliga utveckling? Vad och hur ska jag bedöma? I Lgr11 står det nu vilka förmågor eleverna ska utveckla, vad undervisningen ska behandla och kunskapskrav.

Fyra klasser (en av dessa är min klass) har under förra läsåret testat att göra IUP med skriftliga omdömen digitalt, i programmet Unikum. I och med hösten 2011 ska alla lärare använda Unikum till detta. Alla lärarna har nu också börjat göra Lokala pedagogiska planeringar (LPP). Den pedagogiska dokumentation är då ett viktigt underlag då vi ska arbeta med elevernas individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Vår ambition är att det ska vara ett levande dokument under hela läsåret inte enbart i samband med utvecklingssamtalet. Det blir också lätthanterligt när all dokumentation hamnar på ett och samma ställe. Andra lärare som arbetar i klassen kan enkelt ta del av dokumentationen och enkelt tillföra sin egen. Här ska vi visa att kunskapsutveckling sker. Eftersom alla barn inte lär sig på samma sätt behöver vi dokumentera hur varje individ utvecklas. Man kan visa filmer och foto, länka till filer mm direkt i elevens IUP när dessa finns i Unikum. Att som lärare få syn på vad som behöver förändras fordrar ett intensivt detektivarbete (Godée, 2010). Ges alla elever möjlighet att utvecklas? Vad kan vi förändra för att utvecklingen ska vara än mer gynnsam? Hur ska skolan, eleven och hemmet stimulera till fortsatt utveckling. Den pedagogiska dokumentationen ger oss nya arbetsverktyg för att bättre kunna möta varje elev vid nästa arbetsområde. Sist men inte minst går vi lärare vidare med vad och hur kan vi förbättra för att kunna ge just denna elevgrupp ytterligare möjligheter att utvecklas.

Just nu har jag förmånen att vara med i IKT-projektet Piloten där mina elever, ht 2010, fick ”2 till 1” datorer när de startade i årskurs 1. Detta har blivit ett utmärkt verktyg att få barnen att se sitt egna lärande. Här sparas texter, bilder filmer mm som eleverna gjort. Det är ju först när eleven blir medveten om sitt eget lärande och sin utveckling som vi närmar oss vårt uppdrag.

Referenslista

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemment 2011. Stockholm: Fritzes

Taguchi, H.L. (1997). Varför pedagogisk dokumentation? Stockholm: HLS förlag.

Wehner-Godée, C. (2010). Att fånga lärandet. Stockholm: Liber AB